tisdag 3 november 2009

Förglömt

Jag har ju glömt bort att jag brukar skriva en rad här ibland. Märkligt...jag som annars har så himla gott minne.....not. Vet inte om min förvirring beror på att jag har tusen saker i huvet som jag skulle vilja göra men aldrig riktigt hinner med eller om det bara är åldersrelaterat. :)
Hur som helst så spelar det ju ingen roll vad det beror på, blir mest rädd för mig själv ibland.
Det sista jag gjorde var att åka hem med nycklarna från jobbet i morse...tänkte tanken och förberedde mig på att vända bilen och åka tillbaka med nycklarna....DÅ körde en bil in framför mig när jag var halvvägs in i rondellen (antar att han hade mer bråttom än jag) och tanken på nycklarna försvann...så de finns här hemma med mig, men jag ska ju dit i kväll också, så det är nog ingen danger on the roof.

Jag, P och J har ju varit en sväng till våra gamla hemtrakter för en månad sen ungefär...snacka om vilse och bortkommen...fattar inte att jag inte litar på mig själv i de situationerna...ville ju helst sitta på rätt tåg en timme innan det ens kommit till perrongen, för att vara säker på att ha kommit på rätt tåg. En sak som sonen irriterade sig på oerhört...min stress alltså. Det är ju eg ingen big deal att åka tåg...men för en annan som är allt annat än berest så är det lite jobbigt. :)
Sen hade vi ju åt helsike för mycket packning...men man resonerar ju som så att man aldrig vet hur mycket man spilller på sig. Träffade M, min både äldsta (inte till ålder då) o bästa kompis. Det var kul...träffade även sönerna och våldgästade den ene under två nätter, åt palt hos deras farmor o farfar, trevligt, var ju inte igår jag träffade dem....

Tog sen bussen till Vuollerim....kändes inge bra i magen när vi närmade oss och inte blev det bättre när vi kom fram. Tror det är det de kallar ångest...ingen kul känsla iaf.
Både "farmor" o U mötte upp vid bussen o sen vankades det köttsoppa, himmelskt gott.
Blev ett par minst sagt lugna dagar i Vuollerim, hälsade på L, en annan "väninna", usch låter hemskt gammalt..hon pluggar till distriktssköterska och var snart färdig...vart har tiden tagit vägen? Fick sen skjuts ner till Luleå station, för bussarna från Vuollerim gick ju inte riktigt i tid, det gick en vid 8 på morgonen vilket då hade inneburit en väntan i Luleå på nio timmar och det var väl inte riktigt vad vi var sugna på, sen gick nästa vid 16 o det hade då inneburit att vi hade missat vårt tåg...ville vi ju inte heller, så vi gick o shoppade i Luleå lite (som om vi inte hade nog att bära på innan). Åt en pizza o sen så satte vi oss på tåget, i god tid förstås. :)
Kändes skönt att stiga av tåget i Nässjö o där åt vi frukost, sen kom äntligen Krösatåget o vi fick komma hem igen.

Efter hemkomsten har det som vanligt varit jobb o de vanliga rutinerna, men det är rätt gott det också. Nu ska man försöka ta tag i adventspysslet...har ju nästan röjt genom alla köksskåp o kastat lite skit o packat ner lite till Erikshjälpen, det är ju snart dags för nytt kök i vårt hus, var på IKEA i lördags och kikade lite o ska kolla på lite fler ställen så man inte rusar iväg bara för man är sugen. Annars vet jag inte om det händer så mycket...å gör det det så har jag väl hunnit glömma det.....

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jösses vad du surrar :). Tycker du ska njuta av ditt händelselösa liv. Vänta bara tills vi börjar riva i köket o hantverkarna springer runt hemma i samma takt som tusenlapparna rullar. Då kommer du få saker att skriva om i din blogg :D

Anna sa...

Jag får den där känslan själv i magen då jag tänker tillbaka till Vuollerim, antar att de beror på att de tillhör de förflutna, de som vi egentligen vill fly ifrån? Eller vad tror du? /syster Annapanna

Marie sa...

Hörru, jag ser fram emot rivningen av köket, hur besvärligt det än bliva månde Christer. :)
Anna, näää, jag flydde inte från Vuollerim, jag vantrivdes där, men nån flykt var det inte frågan om, snarare en resa mot nåt bättre.